Det finns saker som rör mig. Oftast är det vad folk gör inte vad de säger. Många säger att de måste komma ifrån ett slag. Jag tycker bättre om de som vill komma till något. På senare tid har jag sett tre exempel som visar på folk som unnar sig att njuta i det lilla. Typiskt rör det sig om pensionärer. Kanske måste man ha lämnat arbetslivet för att kunna råda över livet - att komma till i stället för att komma ifrån.
Det första exemplet är en man som kommer till Gästis en lördagförmiddag vid halv tolv. Han frågar om vi har mat - vilket vi naturligtvis har men vi öppnar inte förrän tolv. Detta är inte formalism eller oginhet från vår sida. Utan helt enkelt för att det är ställtid i köket. Vår gäst tycker inte illa vara. Vädret är vackert och han slår sig ned vid ett trädgårdsbord på framsidan och blossar njutningsfullt på en cigarett. Jag håller på i rabatten alldeles intill och tar chansen att få ett litet avbrott i knä- och ryggböjandet. Vi börjar samtala. Han berättar att han är smålänning men att han bott i Gävle till han gick i pension för ett par år sedan. Han hade bestämt sig för att flytta till Skåne så fort han kunde. Därför hade han stått i bostadskö i Trelleborg i fem år. Från denna bas utforskade han mer eller mindre systematiskt Skåne. Denna dag hade alltså turen kommit till Hammenhög. Nästa vecka skulle han åka till Polen, där han inte varit på arton år.
Nästa exempel är en dam som säkert väl passerat åttio. Hon körde upp sin lilla bil alldeles intill häcken mot krögarvillan. Kanske inte den naturligaste platsen att välja med tanke på att vi har en väldigt väl tilltagen parkeringsplats. Hon hojtade till mig och frågade om hon kunde stå där. Hon hade sin hund i baksätet. - Jag vill att han ska ha skugga. Jag ska kila in på Gästis för jag blev så himla sugen på äggakaka. Kanske har jag åldersfördomar men jag hoppas att jag själv när jag passerat åttio ska ha initiativkraften att dra till Gästis och äta äggakaka när suget sätter in.
Mitt tredje exempel är ett äldre par från Gotland. I det fallet vet att han var 86, eftersom han i tidningen såg att Boris Jeltsin dött, 76 år gammal. Ha - tio år yngre än jag! De hade varit i Sotenäs på en träff för gamla flygveteraner. De fortsatte till Louisianna för att titta på den stora utsällningen av kinesisk konst. Nästa anhalt Bornholm, men först en övernatting på Österlen. De kom till oss en måndagkväll och frågade om vi hade rum. Naturligtvis sa vi, positivt förundrade över detta par som åkte obokat. De skulle ta färjan från Simrishamn, vad de inte visste var att den börjar gå först den 1 juni och att den inte tar bilar. De skulle alltså efter en god kväll och natt på Gästis få vända tillbaka till Ystad. Jag tog reda på avgångstider till dem. Jag såg framför mig att jag skulle få stiga upp tidigt och laga frukost eftersom första turen gick 8.30 och nästa tur inte gick förrän 18.30. Jag blev imponerad när de sa att då tar vi det litet lugnt och ser oss omkring på Österlen och tar eftermiddagsfärjan. Har man semester så har man!
