En fördel med att ha cancer är att man sträckläsa tjocka böcker, om man nu inte har styggcancer, som sätter stopp för det.
Stundens fullständiga fixering vid sociala media, ja jag är själv en del av, kan tyckas mig vara en aning ytlig. Twitter, blog, blipper, fnitter, tjatter, Gowalla, You Tube... det finns en massor av lösningar utan problem. Så kommer kurserna; lär dig Facebook. Vi fyller vår vänlista med folk vi inte visste fanns. Och så ska vi ut och skvätta, "jag är på konsum", telefonbild på äppelkakan, Kilroy was here! Snabbast, roligast, mest frekvent vinner.
Lek och spel är bra det driver teknik och infrastruktur. Sociala media är etablerat som ett verktyg i bl a i demokratins makt. Som sagt tjocka böcker! I sociala media kan man tala om att de finns.
Min senaste reservationslösa förälskelse i en "tjock bok" är Min Kamp av Karl Ove Knausgård. Egentligen vet jag inte vad det är för sorts bok. Är det en handbok i att leva sitt liv? Absolut ärlig. Jag uppfattar den som en slags positiv tillämpning av Jantelagen. Du behöver inte vara så fruktansvärt märkvärdig, bara för att du tror att andra är det och förväntar sig du ska vara det. Du lever ett gott liv, som medelmåtta, och ditt liv är unikt.
Så har Knausgård flyttat till Österlen, charmiga Glemmingebro. Jag tycker om att ha sådana grannar, men jag ska inte glo på honom om jag ser honom i affären.
Jag har just också läst klart den och blev helt klart engagerad i hans berättelse på grund av hans sätt att skriva. Han skriver på ett sätt som gör att man tror att NU, nu händer det något, nu smäller det. Och så gör det inte riktigt det. Det är laddat. En laddning som aldrig blir utlöst.
SvaraRaderaLasarettsvisan ja,den brukade min morfar sjunga för mej när jag var liten och så grät vi ihop.Undrar vem som sjöng den på hans tid?
SvaraRaderaUndrar Ingela
Hej Ingela.
SvaraRaderaLasarettsvisan är en traditionell. Den och många fler trycktes och såldes i ett häfte som kostade en skilling; skillingtryck.