Samtidigt som alla sommargäster är på Österlen kommer våra släktingar och vänner. De, som står en nära, förstår att vi parallellt måste jobba intensivt och aktiverar sig själva. Köper hem frukt och filmjölk! Snikar sig på grillparty hos folk i byn. Kort sagt klarar sin egen överlevnad. Ibland får vi en stund över och kan följa med på en och annan utflykt. Det var som när vi bodde i Stockholm, bästa tillfället att vara turist i sin stad, gavs när man fick besök.
En annan effekt av besök är att man får någorlunda normala mattider. Vi skulle börja med ett litet intag. Vi åkte till Tjörnedalagården, där vi tidigare ätit gott. Där var det stängt som ett kommunalkontor efter 17. Hur har man råd till det mitt i turistsäsong , frågar jag mig.
Vi åker vidare till den rara idyllen Baskemölle. Ett gammalt fiskeläge, snäppet mindre än Kivik, Skillinge och Brantevik.
Vi letar oss upp genom byn och hittar Café & Galleri. Tvivelsutan en gammal skola. Där serveras smörgås á la minute.
Jag har ätit bättre smörgåsar men framför allt mycket sämre och latten var perfekt. Vi satt som riktigt stadsfolk och lapade i oss en "decent latte" njutande utsikten över havet.
Vi ville också titta på galleriet. Den gamla skolsalen gav rymd. Det fanns en hel del trevlig keramik.
Känslan av gammal folkskola var så härlig och knöt an till gamla oförlösta, men positiva, minnen.
På väggarna hängde tavlor. Någon slags tryck tänkte jag, men små upplagor. Galleristen, tillika bildproducenten, redovisade en komplicera process med foto och ett bildbehandlingsprogram.
Det hela verkade vara en dyr och olönsam bisyssla, men bilderna gör att man är tacksam att han håller på.
Jag har upptäckt att jag har en väldig vurm för ödehus. Jag fastnade för en bild som skulle kunna föreställa Pärlfiskarens hus vid Vårhallen utanför Simrishamn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar