Sommaren kom sent.

I ett enda huj har drygt halva sommaren gått och då kom värmen. Midsommarlunchen fick vi äta i glasverandan på grund av vädret. En gångbar kompromiss och fortfarande lever hoppet om sol och värme.

Vi konstaterar att turisterna har inte kommit hit. I tidningarna läser vi om köprusch hos charterbolagen. - Tänk på miljön för sjutton! Begreppet "hemester" nämns alltsomoftast. Man stannar hemma och gör kortare utflykter. Det låter inte som en katastrof för Österlen med ett par miljoner invånare inom två timmars bilresa.

Barn och barnbarn har varit och hälsat på. Aktivitetsnivå och ljudnivå drivs upp till en nivå man inte riktigt är van vid.
Deras besök är så kära och efterlängtade och även om man pustar ut när de åkt, tar det inte lång tid innan man tycker att det är tomt och tyst. Jag kan tycka att livet är litet snedfördelat. Under en månad ska det kopplas av, upplevas, umgås och "bara vara", som det heter på nusvenska.Under elva månader stressas och springs, skjutsas till balett, handlas näringsriktigt, medverkas i bokcirklar - detta så till den milda grad att folk blir sjuka av försöka få ihop ett anständigt liv till sig och sina barn.

Men vilken trevlig gränd! Tunnelbanekänsla! Men i Lund diskuterar man spårvagn.

Jag fick sällskap av Tage och hans föräldrar in till Lund, när jag skulle på en av mina kontroller. Det var så trevligt jämfört med att åka sjuktransport.

På en gata stod ett märkligt ekipage parkerat. Jag studerade det länge och väl innan jag någorlunda kunde sortera upp problemet.

Två "liggcyklar" parkerade åt vardera hållet och en släpkärra.

Konsekvenserna av att somna bakom ratten i en bil diskuteras av uppenbara skäl. Men hur är säkerheten i dessa fordon. Jag uppfattar det som ytterst sövande att ligga och skåda upp på molnen medan man meditativt trampar runt pedalerna.

Vi försökta, trots den provocerande låga temperaturen, ägna oss åt sommaraktiviteter. Korvgrillning i vildmarkerna runt Gyllebosjön är somrigt även om man hackar tänder. Tage försökte lura i änderna små korvbitar, men de förfaller vara renodlade veganer.

Så anslöt ytterligare kusiner; Morris och Frans. Julius och Sixten finns redan på plats. Klanen växer - fler är på gång!

Infallande och försummade födelsedagar firades med klassisk jordgubbstårta. Jordgubbssäsongen är minst 14 dagar längre i år än normalt, på grund av det kyliga vädret. Åtminstone en väderfördel.

Fortfarande är det glest mellan turisterna. Vi har drabbats av kockglesheten ute på Österlen. Dels är det on om kockar, inte minst beroende på att det inte utbildas kockar här. Dessutom är det slagsmål om de som finns, många vill vara med och plocka russinen ur kakan och öppnar matservering under juli. Just i år kan jag misstänka att det ekonomiskt är en fördel att inte servera lunch, även om det drabbar turisterna som får svårare att hitta matställen.

Kusinflocken med föräldrar drog Österlen runt och avsmakade attraktionerna. Ystads djurpark, Tosselilla och inte minst dressin i Fyledalen! Farfar var restriktiv med sitt deltagande.

Den 24 juli kom den, som alla väntat på, värmeböljan. Bin och humlor höll på med björnbärsblommerna så man blev rent generad. Fortsätter det med sol och värme i augusti kommer det att bli ett fantastiskt björnbärsår. Månne vi blir självförsörjande på frukostmarmelad (smaksatt med rom).

Citrusmarmeladen lär vi få köpa råvarurna till, även om Kiviks musteri påstår att deras apelsinjuice kommer från hjärtat av Österlen.

Fjärilarna viker inte en tum från lavendeln. Rapsfjärilen mot den intensivblå lavendeln är nästa onödigt vacker.

De sammansatta förädlade rosorna har i år tagit stryk av det myckna regnandet, medan de enkla buskrosorna är lika vackra som vanligt.

Den 28 kom det en regnskur och SMHI har utfärdat en klass 1 varning för åska. Värmeböljan får inte vara slut ännu!