Turen går till Gislöv.

Gislöv är ett ortsnamn som förvirrar - ingen ordning alls! Gislövs läge i  Trelleborg var mig bekant redan från när jag bodde i Skåne förra gången på 70-80-talet. Varför ska man ha två Gislöv så nära varandra? I Norrland  finns så vitt jag vet inte ett Gislöv. Dessutom finns Gislövshammar och Gislövs stjärna. Här behövs ordning och struktur!

Min första reella kontakt med byn vid fyrvägskorsningen - Gislöv, var i  ett så prosaiskt sammanhang, som stopp i avloppet. Som en frälsare i  nöden ryckte spolbilen ut. Det blev en kär och återkommande gäst, ända tills vi bestämde oss för att söka roten till det onda. Till vår och kommunens förvåning visade sig att avloppet till krögarvillan inte var ansluten till avloppssystemet. Detta åtgärdade  kommunen väldigt snabbt och diskret, samtidigt som jag som nybliven krögare var hypernervös att jag skulle få en faktura på sådär 20-30-tusen.Jag har inte forskat i vem, som gjort fel eftersom jag inte fick någon faktura. För mig är spolbilen en god ambassadör för den lilla byn.

Den lilla byn är enligt SCB att hänföra till "Övriga orter". Det betyder att där bor mindre än 50 invånare. Man har en väl utbyggd samhällsservice, bestående i både brevlåda och busshållplats.

Själva byn förefaller ha uppstått runt ett antal präktigt stora gårdar. Jag antar att de först tillkommit innan skiftesreformerna inom jordbruket. När tegarna las samman på 1800-talet blev den naturliga följden att gården låg där ägorna var. Dessa gårdar är underbart välhållna och ofördärvade och att det inte rörde sig om fattigbönder står alldeles klart.

Den övriga orten och dess högst 50 invånare är intresserade av skötsel av hus och trädgård. Det är helt enkelt en idyll med sammanhållen arkitektur. Skrytbyggena är så gamla att  de övergått till att bli monument.

Som privat samhällsservice finns Karnelund en välskött och omtyckt krog.

Jag drar mig bort bort mot bostadskvarteret, eller gatstumpen, som någon skämtare döpt till Avenyn.

Månne vi har göteborgare i farten?

På  Avenyn finns ett eller annat konventionellt hus,  men det gör det ju också på Avenyn i Göteborg.

Innan jag kommit någonstans ser jag ett märkligt hus.

Det är högt och uppfört i fint handslaget tegel.  Det som är exceptionellt är takvinkeln. Den är som på en kyrka. Kanske hade man förberett för att byn skulle växa och komma upp till SCBs gräns för kyrkby. Men byn stagnerade och kyrkan in spe fick bli bostadshus. Är det inte litet engelskt i sin stil?

En sak  är klar som korvspad - jag skulle inte vilja hjälpa till med att lägga om det taket!

Granne med höghuset bor ett par från Holland. De har drivit någon  form av nattklubb där. Herren i huset är konstnärlig av sig och målar.

Jag har haft med dem att göra med anledning av att de äger en urflott gammal Mercedes i toppskick. De brukar köra den mellan Holland och Gislöv. Två av mina söner med nyblivna hustrur har, vid olika tillfällen, transporterats från vigselplats hem till fest och glam på Hammenhögs gästis.

Bilen ägdes när den var ny  av Curd Jürgens, firad skådespelare och mest känd som Bondskurk. Så kan det gå för en Mercedes.

Jag såg en rar  liten skylt som uppmanade bilister att ta det varligt. Detta är kanske något för stökiga städer att ta efter:

"Fotbollsderby - uppför er som folk."

"Besök av USAs president - se upp han har egna beväpnade vakter."

Man skulle kunna dra in tusentals poliser, som istället kunde spåra upp min stulna åkgräsklippare.

Gislöv har sin egen nöjesanläggning, "Gislövs stjärna", ungefär som Köpenhamn har sitt "Bakken", fast utan nöjesfält. Man kan dansa, dricka kaffe och köpa lotter. Helt enkelt en gammal folkpark.

Tro det eller ej 1966 var legendariska ""the Who" på Stjärnan. För er som inte är torra bakom öronen kan jag säga att bandet var världsberömt och nästan lika bra som Stones och Beatles. Smakprov från vår jukebox bifogas.

Ute vid Gislövs stjärna, någon kilometer från den "övriga orten" ligger också Gislövs stadion, nåja idrottsplats eller kanske fotbollsplan. Där har bygdens stolthet Gislövsdals IK sin hemmaplan när man kämpa i div VII sydöstra Skåne.

Efter denna utvikning till nöjeslivet, åter till byn. I den
gamla smedjan har man inrett ett smidesmuseum.

Det är lätt att förstå vilken central roll smeden och smedjan hade i en bondby. Plogar, harvar, skrindor o.s.v. antar jag, då som nu, gick sönder när man som mest behövde  det.

Vi gick inte in på museet, dels för att Doris, min hund inte är det minsta intresserad av smide (egentligen är hon nästan bara intresserad av mat), men mest för att det var stängt.

På  samma gård  finns "Tranes handelskompagni". Vad jag förstår står de för kunskap och metoder inom gammal byggnadskonst och en viss samordning med muséet och länsmuséet i Kristianstad ska komma till stånd, eller finns. Jag vet inte riktigt hur. Där finns en butik, som  jag blev väldigt förtjust i. Linolja, kalk, beslag, eluttag, krokar, jag vet inte allt, men nu vet jag var det finns och jag vet var jag kan fråga.

Det fanns en del annat än rena
byggrejor. Jag uppskattade den höga kvaliteten och att sortimentet inte späddes ut med artfrämmande artiklar fån Sydostasien och Afrika.

På samma gård finns ett trädgårdsföretag, Gislövs trädgårdar. Jag hann inte med att titta på det.

Jag får helt enkelt återvända. Att åka till Gislöv är inte som att fara till månen.

Med en avslutande hälsning från Gislöv kan jag meddela att, enligt skylt, sardellerna har kommit. Det är väl fantastiskt? Och inte var det någon kö.