Medan Nisse i Vallby tillsammans med 399 andra fågelnördar begick hemfridsbrott mot en stackars gråhuvad sparv, som förirrat sig till Gislövs Stjärna och 30 0000 studenter och andra ungdomar förorenade stadsparken i Lund, drog det ihop sig till valborgsfirande i Hammenhög. ! Som vanligt hade byalaget fixat en rejäl brasa, bakom Mariedals loppis, för att störa ut häxtrafiken på kvastflykt till att ställa till djävulskap tillsammans med chefen, ja just det, djävulen.
Jag förberedda mig genom att packa kameran med nyladdat batteri. Nu skulle det visa sig efter idogt knäppande - klassiska motiv och odödliga ögonblick - att jag visserligen laddat batteriet men glömt att sätta i minneskortet, som satt i datorn. Inte mycket att göra åt det så här i efterhand men min besvikelse är stor! I brist på bilder får jag beskriva målande.
Vi gick via Annas för att slå följe med den lilla familjen, Jonas jobbade som vanligt när något händer. Det är första gången på åtta år som gästgivarinnan och jag gemensamt går för att möta våren bakom loppis. Utanför Annas dörr stod fordon uppställda och klara. Julius pinnakärra och Sixtens barnvagn. Sixten är bara någon vecka gammal och behärskar blott tre konster; äta, skrika och bajsa. Den sista varianten tillämpade han nu och försinkade oss en aning.
Vid vår ankomst till brandplatsen var en damkör igång och sjöng i stämmor - fint ska det va. När jag var ung var det manskörer som gällde på Valborg. Ännu en seger för kvinnokampen,och bra lät det.
Jag ser mig runt och upptäcker bland killgubbarna några, som bär simglasögon. Jag suckar, som en surgubbe, ingen måtta på vad de kan hitta på för att vara "coola". En felbedömning från min sida som snart ska komma att rättas till.
Ungarna håller på och kastar kvistar upp mot elden. En inte alldeles nödvändig aktivitet, men det verkar som att alla ungar när en liten pyroman. Elden håller på att ta sig riktigt ordentligt. Camilla Backman, Garageprojektet, går fram till mikrofonen och säger några vackra ord om vår by och om våren. Jag inser att hon är där i egenskap av coach för Hammenhögs Konstsimklubb (HKSK) - omtalad och belönad. Det står klart varför en del unga män bär simglasögon. Det är vår konstsimklubb. Men vad ska de göra här vid elden på gruset? Jag vet att de tränat mycket dykning. Alla i laget kan nu hålla andan i två minuter. Uppvisning i att hålla andan är inte särskilt publiktillvänt. De sex herrarna kör sitt konstsimprogram som torrsim - spektakulärt, dramatiskt.
Ordförande Jan, byalaget, utbringar ett leve för våren, medan damkören återsamlas. Att Jan vistats utanför Skåne avslöjas av att han påbjuder ett fyrfaldigt leve - i Skåne gäller tre hurra. Damkören river av någon låt.
Elden har nu blivit rena eldhavet. Korv och drickakommersen går lysande. Det är trevligt att se att man känner, eller åtminstone känner igen de flesta festdeltagarna.
Avslutnings nummer är Amit Zen på cello och en kvinna som spelar fiol. Sprött och vackert!
Jag läste på facebook att i Simrishamn tog sig inte elden, korven tog slut och ingen högtalaranordning fanns på plats. Det är ju bedrövligt! Mitt råd inför kommande Valborg är: Åk till Hammenhög! Vårt byalag löser sin uppgift på ett utmärkt sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar