Livet tillhör de äldre.

Det finns saker som rör mig. Oftast är det vad folk gör inte vad de säger. Många säger att de måste komma ifrån ett slag. Jag tycker bättre om de som vill komma till något. På senare tid har jag sett tre exempel som visar på folk som unnar sig att njuta i det lilla. Typiskt rör det sig om pensionärer. Kanske måste man ha lämnat arbetslivet för att kunna råda över livet - att komma till i stället för att komma ifrån.
Det första exemplet är en man som kommer till Gästis en lördagförmiddag vid halv tolv. Han frågar om vi har mat - vilket vi naturligtvis har men vi öppnar inte förrän tolv. Detta är inte formalism eller oginhet från vår sida. Utan helt enkelt för att det är ställtid i köket. Vår gäst tycker inte illa vara. Vädret är vackert och han slår sig ned vid ett trädgårdsbord på framsidan och blossar njutningsfullt på en cigarett. Jag håller på i rabatten alldeles intill och tar chansen att få ett litet avbrott i knä- och ryggböjandet. Vi börjar samtala. Han berättar att han är smålänning men att han bott i Gävle till han gick i pension för ett par år sedan. Han hade bestämt sig för att flytta till Skåne så fort han kunde. Därför hade han stått i bostadskö i Trelleborg i fem år. Från denna bas utforskade han mer eller mindre systematiskt Skåne. Denna dag hade alltså turen kommit till Hammenhög. Nästa vecka skulle han åka till Polen, där han inte varit på arton år.
Nästa exempel är en dam som säkert väl passerat åttio. Hon körde upp sin lilla bil alldeles intill häcken mot krögarvillan. Kanske inte den naturligaste platsen att välja med tanke på att vi har en väldigt väl tilltagen parkeringsplats. Hon hojtade till mig och frågade om hon kunde stå där. Hon hade sin hund i baksätet. - Jag vill att han ska ha skugga. Jag ska kila in på Gästis för jag blev så himla sugen på äggakaka. Kanske har jag åldersfördomar men jag hoppas att jag själv när jag passerat åttio ska ha initiativkraften att dra till Gästis och äta äggakaka när suget sätter in.
Mitt tredje exempel är ett äldre par från Gotland. I det fallet vet att han var 86, eftersom han i tidningen såg att Boris Jeltsin dött, 76 år gammal. Ha - tio år yngre än jag! De hade varit i Sotenäs på en träff för gamla flygveteraner. De fortsatte till Louisianna för att titta på den stora utsällningen av kinesisk konst. Nästa anhalt Bornholm, men först en övernatting på Österlen. De kom till oss en måndagkväll och frågade om vi hade rum. Naturligtvis sa vi, positivt förundrade över detta par som åkte obokat. De skulle ta färjan från Simrishamn, vad de inte visste var att den börjar gå först den 1 juni och att den inte tar bilar. De skulle alltså efter en god kväll och natt på Gästis få vända tillbaka till Ystad. Jag tog reda på avgångstider till dem. Jag såg framför mig att jag skulle få stiga upp tidigt och laga frukost eftersom första turen gick 8.30 och nästa tur inte gick förrän 18.30. Jag blev imponerad när de sa att då tar vi det litet lugnt och ser oss omkring på Österlen och tar eftermiddagsfärjan. Har man semester så har man!

En husgud kom till Gästis

Påsken på Österlen är, vet alla som varit här då, större än julen. Horder av våryra människor från när och fjärran kommer för att botanisera i konstdjungeln eller bara för att möta våren. Detta är den naturliga startpunkten för oss i hotell- och restaurangnäringen. Januari, februari och mars präglas av ett nirvanalikt tillstånd. Kanske är det nödvändigt för återhämtning och underhåll - men påsken är lika välkommen varje år.

Bland alla våra gäster såg jag att Christer som driver Olof Viktors bageri och café. Christer är en stor vän till Gästis och älskar vår äggakaka. Denna gång hade han med sig en gäst. En reslig man som visade sig vara Jan Hedh, den legendariske bagare och författaren. Vi tillhör kretsen som köper hans böcker redan innan bokrean. De ligger som en ständig inspiration och kunskapskälla i köket.

I köket råkar det falla sig så att Jonas står och lagar chokladpraliner med limefyllning, som ingår i en citrusdessert som han nyligen lanserat. Vi har hört en hel del grymtande och hårda ord över chokladhanteringens nyckfullhet.

Det var inte långt från att Jonas doppade hakan i chokladsmeten när mästaren stiger in köket för att bistå och lämna litet goda råd. Jan är alltid redo, med kockrocken under kavajen, att bistå en yngre kollega som är intresserad och vill lära sig mer.

Det godas fiende?

Med ett arbetsliv till stor del i den offentliga sektorn är det en aning förvånande, inte minst för mig själv, att jag upplever kommunens stasning på turismen som inte bara dålig utan också fientlig och "bossig". Jag har respekt för arbetet med att bygga och marknadsföra varumärket Österlen. Däremot är det svårare att respektera funktionen som bokningscentral och de avgifter/påslag man gör för detta. De är inte affärsmässiga utan liknar mer en beskattning som bygger på att ingen av oss ute på anläggningarna vågar ens nafsa efter den han som i någon mån föder oss.

Det senaste övertrampet är införande av ett bokningssystem som fungerar online. Med detta har kommunerna rationalisierat sin verksamhet. I stället för att telefonledes höra med hotell och B&B kan man kolla på nätet och lägga bokningen i realtid. Pressen på anläggningarna är enorm eftersom man är rädd att annars tappa bokningar. Kommunen har friskrivit sig från allt ansvar i samband med online bokning. Man kunde tänka sig att bokningssystemet kunde bli till direktnytta ute på de olika besöksmålen på så vis att man fick en länk som gjorde möjligt för besökare att själva boka ute på hotellets hemsida. - Så icke! Den snöda förklaringen är som oftast pengar. Kommunen rationaliserar sin verksamhet och, och i praktiken, kollektivansluter hotell och B&B för detta tar man ut en ersättning på 12% av ordersumman på varenda bokning. En manuell "gratistjänst" har ersatts med en mycket kostsam internetbaserad service. Minskat tryck på turistbyrån och ökade intäkter. Det är imponerande att se på när offentlig sektor leker affär.

Motsvarande bokningssystem hos Visit Österlen kostar 10% på ordersumman innan moms och man får dessutom möjlighet att göra den egna hemsidan bokningsbar. I det senare fallet utgår ingen provision.

Hur ser den politiska styrning i det moderata Simrishamn ut när det gäller turistbyrån? Är ambitionen att utveckla turismen eller turistbyrån, eller är det i politikens värd samma sak?