Visst gör det ont när pampar brister!

Nästa äppeltavla?

Som krögare lär man sig att vända andra kinden till. En komplex lagstiftning och diskutabelt kompetent tillsynsorganisation drabbar oss ofta i form av kostnader, oro och bekymmer. Därför är det med en viss tillfredsställelse man ser hur våra makthavare går vilse i sina regelsystem. Det är mänskligt att missa att sjukanmäla sig! Men inte om man är före detta minister och har varit med och stiftat lagarna.

Här i vårt lilla mikrokosmos, Österlen, blir politikernas och de offentliga tjänstemännens tillkortakommanden mycket tydliga när man följer deras hantering av upphandlingar. Det som är speciellt med upphandlingar är

att vi ha en lagstiftning (LOU) som detaljerat reglerar hur offentlig upphandling ska gå till. Det är en skyddslag mot korrumption och för att garantera leverantörer en rättvis behandling och ytterst se till att vi får valuta för våra skattepengar. Jag ska ta upp tre exempel på felaktiga upphandlingar, som de beskrivits i YA, i våra trakter under kort tid.

Tomelilla kommun ska sälja tomter i Brösarp. Kommundirektören har en mingelbekant, som uppenbarligen är en fena på att sälja tomter. Eller åtminstone på att få kommundirektörer att tro att han är en fena på att sälja tomter. Ingen formell upphandlingen gjordes. Med ett fuktigt handslag är man överens. Den anlitade, och arvoderade konsulten, hade inte ens F-skattsedel. Kommundirektören är inte längre kommundirektör i Tomelilla och i fallet drog han med sig en sektionschef.

I Ystad har gamla Per Helsas gård ställts till förfogande för ett antal konsthantverkare. Ett gott initiativ och skickliga hantverkare. Meningen är att de förutom butik och verkstäder också skulle ha ett mysigt kafé. Bra tänkt! Nu var konsthantverkarna fullt upptagna med butiken och verkstäderna så de hann inte med att bilda den ekonomiska förening som skulle vara den juridiska formen. Då ställde bussiga Ystads kommun upp och vidtalade någo att driva fiket. Rätt tänkt men uj uj uj så fel det blev. Detta måste upphandlas enligt LOU. Det hjälper inte att det så småningom är den ekonomiska föreningen som ska vara huvudman för kaféet. Kommunnen tänkte praktiskt och lösningsorienterat, som vi företag alltid måste göra, men höll inte reda på spelreglerna.

Avfallshanteringen i Simrishamn och Tomelilla las utan upphandling på SYSAV, ett bolag som de två kommunerna äger tillsammans med 11 andra kommuner. Enligt länsrätt och kammarrätt har kommunerna gjort fel. Det kan förefalla konstigt, men det är mycket som är konstigt. En skillnad är att när vi som företag får ett föreläggande har vi allmänhet inte råd att driva process.