Simrishamn är en av de kommuner som hamnar i absolut botten när i Svenskt Näringslivs mätningar av företagsklimatet. 2009 dalade man till 241 från 235. Detta berodde inte på att utbildningsnivån sjunkit, kommunalskatten höjts eller att kommunikationerna försämrats. Det berodde på försämring i de mjuka delarna; attityder runt företagande och relationer mellan kommun och företagare. Man kan till detta lägga til relationer mellan företag. Det finns en djup misstro hos traditionella företag mot företagen i besöksnäringen. Detta speglas inte i Svensk näringslivs undersökning. Det kan då vara intressant att veta att turismföretagen omsätter ca 700 miljoner per år bara i Simrishamn.
Turismföretagen är oftast små familjeföretag. Hårt arbete och dålig lönsamhet kompenseras av att det är ett valt sätt att leva. Österlen har denna vägen fått ett stort antal entreprenörer som i kappsäcken har med sig kvalificerade utbildningar och erfarenheter från andra verksamhets-områden. De har gjort fler SWOT-analyser än de flesta. Ändå är samhällets bidrag till dessa analyser, utredningar, inspirationsseminarier, tillväxtutbildningar osv. Det brukar glunkas bland de traditionella företagen att det ska satsas mindre på besöksnäringen. Jag håller med så länge satsningen ser ut som den gör.
Vad vi behöver är inte hjälp att tänka ut vad vi ska göra utan stöd att genomföra. Jag ser några områden som bör utvecklas:
-Omvandla de kommunala turistbyråerna till ett regionalt bolag på Österlen, med ett reellt inflytande för företagen. De som besöker Österlen har inget intresse av om de befinner sig i Simrishamn, Tomelilla eller Ystad. Kommunernas revirtänkande är ett verkligt hinder för utveckling.
-Stärk kompetensen när det gäller Internetmarknadsföringen. Turistbyråena tänker fortfarande huvudsakligen broschyrer, som ska finansieras genom annonser. Över 80% av befolkningen har Internet som första val att söka information. Marginalkostnaden per ny informationsmottagare är noll. Sänk dessutom provisionen i kommunernas bokningssystem. Det är inte rimligt att påstå att självkostnaden för kommunen är 16%.
-För att den småskaliga turismnäringen ska kunna utvecklas behövs riskkapital. De exempel som brukar hållas fram när det gäller regional utveckling av turism, har alltid generöst inslag av kapital. Det må vara lokaliseringspengar eller andra offentliga pengar som fungerar som lok. På Österlen är tillgången just den extrema småskaligheten och kanske är det just detta som ska värnas.
Jag tycker att politiker och andra som lutar sig på att de är barnfödda på Österlen ska inse att värden har förändrats inte bara utanför Österlen, utan även här. Det är inte farligt med nya tankar och idéer som kommer från annat håll. De som flyttat till Österlen har gjort det för att stanna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar