Den gamla världen hälsar på.

Hos oss är det fortfarande försäsong, även om vi har öppet alla dagar. Dilemmat är att ingen åker till Österlen eftersom inget är öppet. Alltså är det inte lönt att ha öppet eftersom det inte kommer några till Österlen. Ett tydligare åskådliggörande av hönan- och äggetproblematiken får man leta efter. Därför har vi bestämt att vi har öppet alla dagar, öm än endast kvällstid vardagar. Och visst - vi har gäster även om tyngdpunkten ligger på helgerna.

Om man bortser från ekonomi, hur man nu skulle kunna göra det, så är det trevligast att vara gästgivare när det inte är så våldsamt mycket folk. Man hinner tala med gästerna, veta litet om deras resa, berätta en del om gästgiveri o.s.v.

I helgen som gick kom ett par gubbar (män i min ålder) på tvåhjuliga motorfordon. De hade gjort denna försommarresa tillsammans under 10 år. Mitt intryck är annars att kvinnor är bättre på att göra små resor tillsammans.

Nu visade det sig att gentlemännen hade en koppling till Svenska Kommunförbundet. Eftersom jag har haft mycket uppdrag åt kommunförbundet hamnade vi snabbt i en genomgång av vem som kände vem. Så talade vi om regional utveckling. Om en intellektuell nivå på mat och mathantering. Det var så trevligt. Jag tror att det var första gången, efter livsbytet, som jag insåg att jag levde ett intressant och rikt liv även förr. Det kändes så bra!