fredag 4 juni 2010

En liten tur innan turisterna.

I ett småregnigt Hammenhög med 11 grader satte vi oss med nöje bilen. Med Hanne Viebeke Holsts Kungamördaren  på 17 CD-skivor kan man åka långt utan att bli uttråkad. 8 timmar senare steg vi ut i Stockholm. Känslan var som när man för länge sedan åkte på charterresa och steg ut på flygplanstrappan och kände tropisk värme slå emot en. Drygt 20 grader varmt och ett konstaterande att sommaren kommit minst lika långt som på Österlen!

Resans ändamål var födelsedagsfirande. Morris har nu uppnått den aktningsvärda åldern av fyra år. Som nestorn bland kusinerna lever han upp till rollen. Det ömmaste intresse för småungarna avlöses med med myndig auktoritet. Nu blir han visserligen inte fyra förrän på fredag. Som gästgivare får man rucka litet på sådana saker beroende på bokningsläget. Morris hade inget emot en extra födelsedag.


Först måste vi ändå och beundra Tages utveckling. Sedan förra gången har han tagit sig för att börja sitta. En välkommen omväxling till att snurra från mage till rygg och att dra sig fram i mattludden. På bilden iklädd ett par eleganta djungelinspirerade shorts, inköpta  i Jönköping av farföräldrarna.
I övrigt nöter han på med intagande av fast föda. Entusiasmen är stor och precisionen förbättras efterhand.




Erik och Emma har skrivit kontrakt på en större lägenhet. Den ligger inte så långt ifrån deras nuvarande i Årsta. Vi tog en kvällspromenad för att titta på huset. Vi gick genom skogen längs med Årstaviken. Man kan inte tro att man är i en storstad. Vi kom till Årstabron. Den såg ut att ha fått besök av Cristo (konstnären som blivit världsberömd genom att svepa in saker). Så var det nu inte, ett omfattande renoveringsarbete pågår.

Här, i huset med lyftkranen, ska de bo. Inflyttning i december. Vin och sprits gamla upplag har fått ge mark åt bostadshus.

Liljeholmsområdet har blivit en helt ny stadsdel. 4500 lägenheter när det är klart. Större än Simrishamn! Det är en ren fröjd vilken fin arkitektonisk tanke som håller samman hela området. Betong, javisst, men massor av offentlig konst, trädäck längs kajen, parker, bad- och solbryggor. På viken syns kajaker och på himlen luftballonger. Stockholm är inte bara en stressig storstad, det är också oändligt vackert.


Dag 2 fritog vi Morris från dagis. Han fick välja vad vi skulle göra. Det blev först en äventyrslekplats. Vi knödde oss in bland några dagisgrupper. Gungor, klätteranläggningar, utsiktstorn - allt i en naturlig omgivning med skog, högt över Årstaviken.

Vi hann med fler parker under dagen. Glass - naturligtvis!

En aning fick vi manipulera den blivande fyraåringens bestämmanderätt. Morris traktan efter mat var  begränsad, men storsint gick han med på lunch på ett brasseri.

Se det som ett näringsintag. Barnköttbullarna smakade inte ett dugg och den vegetariska rätt jag beställde smakade varm squash. Torftigt helt enkelt!

Framåt kvällen övergick en ansträngande dag i traditionellt födelsedagsfirande. En sparkcykel, som väl har framtiden för sig. En fotboll, riktig, VM-bollsreplik i storlek 3.
Brasiliansk landslagsdräkt!

Naturligtvis tårta.

En följdriktig avslutning av dagen var en fotbollsmatch. Ärligt talat - av det mer bisarra slaget. Med stor talang utvecklade Morris fler regler än FIFA lyckats med under hundratals år. Vissa hade mycket kort varaktighet och ersattes efter behov.

En viktig ingrediens var ständig flyttning av målet. Vi något tillfälle var vi alla i samma lag. En taktisk disposition var att Morris samlade sitt lag och informerade: "Jag har en plan!" Den visade sig bestå i att han ställde sig bakom ett äppelträd för att vid ett givet tillfälle rusa fram som ett jehu. Ett annat grepp var att med myndig stämma vråla: "Flytta på dig jag ska ju göra mål!" Om den sena kvällens landskamp mellan Sverige och Vitryssland spelats efter dessa regler hade detta veritabla sömnpiller kunnat förvandlas till en högintressant tillställning.

Morgonen därpå åkte vi hem. Våra Stockholmsbesök är sällan långa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar