Jag är granne med kaos.

Vi har ett väldigt stort hus men ska flytta till ett rimligt stort för två personer. Problemet med detta är att Anna och Jonas med Julius och Sixten bott i det rimligt stora huset. Detta samtidigt som övervåningen inretts. Den dröm och vision vi lever med är vi ska byta bostad. För att golven ska kunna lackas m. m., bor den lilla barnfamiljen hos oss tillsammans med diverse möbler och flyttkartonger.

När det är klart, vilket beräknas bli på
torsdag, blir det fint som snus. Ständig "gästisjour", ta emot varor, checka in gäster, fixa om något, vanligen pannan, går sönder; nu överlåter frugan och jag till de nya gästgivarna. Vi sitter  i vår överblickbara fastighet, styr luft/vatten-värmeväxlaren med en fjärrkontroll  och kan ramla över till affären, 50 m bort, iklädd morgonrock. Ungefär som det fina folket i Falsterbo, som lämnar hemmet i badrock för att taga sig ett morgondopp.

Stackars gästgivarhunden Doris jobbar övertid. Passa alla människor i flocken som nu bor i villan! Vaka över flyttkartonger och annat lösöre! Oroa sig över om hon ska få avsked som gästgivarhund! (Förhandlingar pågår med tvistighet om huruvida LAS gäller för hundar och om uppsägningstiden i så fall ska räknas i hundår eller människoår.)

Doris följer med oss. Hönsen flyttar några kvarter till en granne några kvarter bort. Synd tycker Doris, som gärna behållit hönsen.

Plötsligt i Hammenhög dök en man från Vinslöv upp. Ja -
egentligen inte så plötsligt men jag såger så det för att kunna alludera på den omdiskuterade dokumentären som kom för något år sedan.

Peter och Bibba, Annas föräldrar, har lagt ned mycket tid på att hjälpa till,
det hade varit svårt annars. Jag får enligt den samlade läkarvetenskapen inte ägna mig åt tunga lyft.
Peter laddar här inför nästa tur till soptippen, ett specialintresse han utvecklat genom åren.

Packning av släpkärran väcker frågor. Hur är det tänkt? Det behövdes inte byggas en ramp för bilen, med  människovikt gick det att väga  ned vagnen.

Jag har gjort av med minst åtta flyttlådor böcker. Det svider men det går inte att vara alltför sentimental om man ska kunna röra sig också.

Vi har också slängt massor av kläder,som jag ibland inte visste fanns. Det är nog inget fel, för nu verkar det som värmen har besegrat kylan.

För ett par veckor sedan klippte jag ned pelargonerna och började vattna och gödsla dem. Idag såg jag att den första blomman. Pelargoner är ett mycket gott exempel för den vilda naturen.

Förr sa man pelargonia, jag gör det fortfarande, undrar varför resten av befolkningen säger pelargon.

Vi kommer att lämna pelargonierna i  den glasveranda, som vi lämnar.

Väl medveten om att grödan nu exploderar rusade jag ut och försökte klippa ned vårt skånska ogräs, fläder. Ett problem med flädern är att den växer ungefär dubbelt så fort som häcken i övrigt.

För en dryg vecka sedan var det snödrivor vid häcken. Idag när jag tittade närmare såg jag  att de första löven slagit ut. Ett par dagar till så kommer hela häcken att vara grön.