Jag går och inväntar att lugnet ska lägra sig över Österlen och vårt gästis. Men det dröjer, vi har någon boende mest varje natt. Jag gnäller inte. Det är ju så vi vill att det ska vara. Men som Jonas brukar säga: Ska vi ha öppet kan vi lika gärna ha fullt. Från och med oktober minskar vi vårt öppethållande till fredag-lördag-söndag-måndag, men om någon vill bo och utnyttja våra paketerbjudanden på annan tid så öppnar vi restaurangen.
Nej röran ligger nog i privatlivet, kanske är det oträning i att ha privatliv. Det drar ihop sig till bröllop i familjen. Nästa vecka gifter vi bort den äldste; hemmasonen tillika mästerkocken. Det ställer naturligtvis till det. Vem ska laga bröllopsmaten? Till råga på eländet så är det andra köksankaret, Eva, bjuden på festen. Dessutom vidtar det blivande brudparet den något udda åtgärden, att åka på bröllopsresa innan vigseln. Berlin tisdag till torsdag!
Möhippan klarades av förra veckan. Influgna stockholmsflickor! Hämtning på Sturup. Morris (4år) godtog att det var ett evenemang för tjejer. Han är just mycket för det där killarna mot tjejerna. Det skulle visa sig att motiveringen var en Phyrrusseger, jag ska återkomma till detta.
Vår kära Anna passade på att fylla år i går. Detta föranledde en resa till Tomelilla. Jag skulle också lämna kostymen på kemtvätt. Nu har Karins Kemtvätt bestämt sig för att ta det litet lugnt, därför stänger hon 12 på fredagar. Nåja - jag får väl borsta upp den själv och pressa. Minimal miljöpåverkan! Eftersom jag befann mig i mathuvudstaden och kroppen skrek efter näring - eller åtminstone kalorier - var det bara att uppsöka ett matställe. Stora Hotellet har fått ny krögare. Spännande att testa! Lunchen upphörde kl 14. Miss igen! Vidare till favoriten CaféOlga . Deprimerande skylt: Stängt för säsongen. Jag läste vidare och insåg att det gällde alla säsonger. Jag stegade in till bokhandeln/antikvariatet i anslutning. Bokhandlaren var ledsen men behärskad. Han hoppades få tag i någon ny duktig och uthållig entreprenör. Min reflektion är att alla vi som uppskattar sådan små vattenhål måste vara beredda att betala och alla som driver små vattenhål måste lära sig att ta betalt. Det går helt enkelt inte annars.
Jag köpte en antkvarisk praktbok om Alvar Aalto som present till Anna . Jag visste vad hon inte visste, att hon skulle få fira sin födelsedag utan sambo.
Jag återvände upp mot torget. Denna gången hade Thairestaurangen öppet. I trefjärdedelssamhället tillhör jag den sista fjärdedelen. Jag beställde tre små rätter. Detta är praktisk riskhantering. Av tre möjligheter ökar sannolikheten att någon smakar gott. Ärligt talat var alla tre mycket goda. Jag funderade en stund över hur en knippe asiater hamnat i Tomelilla och bestämt sig för att öppna krog där.
Jag kom också att tänka på ett yttrande om restaurangmiljöer, av en som jag jobbade med i ett projekt, med designanknytning. "Det spelar ingen roll vad det är för stil bara det är 100% konsekvent." Det är Thairestaurangen i Tomelilla. Pricken över i är humrarna på väggen. Ska man vara alldeles korrekt är det nog languster.
Lördagen var inte bara födelsedag utan också stora svensexedagen. Nedbilade söner från Stockholm. Det var här den pedagogiska minan briserade. Morris var med rätta riktigt sur att han inte fick följa med nu när det var dags för grabbarna. Jag tror att jag ska ordna en egen svensexa med Morris på fredag när han äntligen får komma till Hammenhög. Skillnaden, enkelt uttryckt, mellan möhippor och svensexor är att till möhippor jagas termosar medan till svensexor jagas kylboxar och isklampar.
Man kan säga att dagen efter var inte lika mycket rock´n roll som avslutningen på gårdagen med punkrockkonsert i garaget.
Till allt detta ska läggas att vi den 12 okt åker till Toscana, jag och k.h. (kära hustrun). Jag vet nu, efter att ha letet upp de tillfälligt bortslarvade resehandlingarna, att 9.45 lämnar vi Kastrup för att under en vecka lotsas runt på de bästa av restauranger och vingårdar. Vi bor utanför Toscanas svar på Tomelilla, Florens. Det ska bli riktigt skönt, även om det samtidigt känns en aning panikartat. Men när väskan är stängd är det inte så mycket man kan göra åt vad som sker på hemmaplan.
"Min reflektion är att alla vi som uppskattar sådan små vattenhål måste vara beredda att betala och alla som driver små vattenhål måste lära sig att ta betalt. Det går helt enkelt inte annars."
SvaraRaderaOch vi vill ha det här. Vi vill ha Café Olga, vi ville ha Österlensparris också. Vi ville ha "Vit Drottning" odlad på mälaröarna. Vi vill ha närodlat, ekologiskt, kvalitet... Och sen åker till ICA och handlar.
Nog nu.
Staffan, jag önskar er en riktigt god semester i Toscana. Ät, drick och njut. Sämre resmål kunde ni valt:)
(och jag får väl dricka min öl i ensamhet på "hemmaplan")
Jag är lika ledsen som du när det gäller Olga´s och har väl sjäv (måste jag erkänna) varit en dålig stammis.Mossan har ätit soppa med väninnna ett antal gånger och jag har fikat där inalles fyra ggr och ätit en. Det kunde varit oftare jag vet. Varför ska det vara så när vi nu äntligen fått ett så mysigt ställe i en sådan mysig lokal, där jag som barn handlade en söt fotogenlampa till mor i julklapp och där det sedan var en så fin bokhandel, som tyvärr fick lägga ner, den också...Men nu ska vi inte måla f på väggen, för Olga´s lever och öppnar förhoppningsvis igen, fast helt hundra är jag inte... Betr den lilla söta Bangatan, som också den var full av liv i min barndom borde det nu vara en samhällelig plikt att vid köp av fastighet underhålla densamma, annars borde man få böte, i lagens namn. Det finns snart inte någon affärsidkare som vågar starta en verksamhet på denna gata om det inte rustas upp. Hur har det kunnat gå såå långt,,jag bara undrar. Det är sorgligt, det är vad det är. Kul är det sedan att det funkar för vissa, som Bambi som driver både Thai Garden och för inte så länge sedan också blev med hotell. All eloge till henne och hoppas det går bra. Nye krögaren verkar också bra, så det ser lovande ut. Synd att du missade lunchen, du hade ju kunnat luncha hemma hos mig!
SvaraRaderaDet är kul att höra från en som vuxit upp på Österlen hur det var förr. Jag förstår om du lider av Tomelillas förslumning. När jag kommer dit kan jag bara se läget just nu och med en axelryckning konstatera - förfärligt. Jag kan också bekymras över att det inte syns någon ljusning, med tanke på politisk arrogans och turbulens bland tjänstemän.
SvaraRaderaBehandlingen av Kippel, som jag uppfattar som en kreativ entreprenör, känns inte så utvecklingspositiv. Men jag vet ju bara vad jag läst i YA och vad jag tänkt på egen hand.