Österlen rustar för påsk.

I förrgår hade vi ett ymnigt snöfall på kvällen. Jag slogs av den hemska tanken att det kunde bli snö till påsk precis som förra året. Det är kanske svårt att förstå hur beroende vi är av påsken på Österlen.

Vi har nu rustat våra matsalar. Naturligtvis undviker vi radikala förändringar. Den atmosfär som sitter i väggarna kan inte ersättas. Däremot måste de äckliga textilplattorna på golvet bort. De har säkert legat på plats i ett halvsekel.

Det är inte alldeles banalt att få undan ett 20-tal bord, ca 80 stolar och en kvartsflygel. 28 karmstolar har vi lämnat till tapetserare.

När vi tittade närmare på golvet under mattan upptäckte vi att runt dansgolvet, i den matsal vi kallar Hannas, låg solid ekparkett i ett vackert fiskbensmönster. Även om man gråter blod, är det bara att konstatera att vi inte kan ha tre sorters golv i matsalarna. Så det vara bara att släppa loss pojkarna med kofot. Parkettstavarna hade lagom mått för deras braskaminer.

Vi valde att riva ut det gamla golvet för att få samma nivå mot listerna, som vi ville behålla. Trösklarna är inget problem eftersom vi tar bort dem för att öka tillgängligheten. Att lägga det nya golvet direkt på balkarna skulle också göra det mycket lättare att rikta upp och väga in golvet.

I bilden till vänster visas, Verandan, som byggdes 1936. Inga problem med balkarna. Vi hade bestämt att inte schakta bort jorden för ersätta den med moderna isoleringsmaterial. Jag tror att man ska ha respekt för gamla hus och gamla byggmetoder.

Vi fick göra en del utgrävninga trots allt. Ett av
huvudskälen till vår renovering är att bygga
badrum på våra uthyrningsrum. Någonstans ska avlopp och vattenledningar gå. Vi har grävt diken under balkarna och lagt ner rör. Vi har dock lagt isolering för att skona våra ätande
gäster från störande ljud.

Vi var en aning nervösa att balkarna i de äldre delarna av huset skulle vara helt uppruttna. Till vår förvåning och stora lättnad var trots en ålder på flera hundra år i förvånansvärt gott skick.

Vi hade en hel del grubblerier innan vi kom fram till vilket golv vi skulle lägga in. Vi ville ha ett
nytt golv som så gammalt ut. Det är också viktigt
att det inte är slamrigt. Dessutom måste det
vara tjockt för bärighetens skull. Vi hittade drömgolvet. Tiljor av brunbestad fur, bortsat och oljat. Borstat innebär att det mjukaste i ytskiktet är bortborstat så det blir litet struktur på golvet. Lättstädat blir det, dammsugare och någon gång avtorkning med såpvatten.

Vet man inte om det tänker man inte på att golvet är nytt, om man bortser från den ljuvliga doften.

Stolarna blev också ett verkligt lyft. Visserligen är det knappt 10 år sedan de kläddes om senast. Men... Snabbmatstället PiriPiri i Simrihamn och i och för sig löst det på ett bra sätt. De har inte tagit bort plasten från sina stolar.

Behöver ni en verkligt skicklig tapetserare, som dessutom är fantastiskt bra att ha att göra med,
kan vi rekommendera Berit Klintenberg i Tomelilla.

Flygeln har kommit på plats i sitt hörn. Några spår i golvet! Den första repan svider värst.

Gardinerna är nytvättade.

Vi har också totalrenoverat elsystemet. Det var välbehövligt och bibringar gästgivarna en god nattsömn. Som så mycket annat i renoverings-sammanhang leder det ena till det andra. Plötsligt hade vi enligt svensk standard jordade kontakter överallt. Men enligt gammal svensk standard hade vi ojordade lampor. Vad göra? Bygga om
våra elektrifierade fotogenlampor (eller möjligen efterapning av sådana).

Svenska elektriker är förbluffande dyra, även när de gör rutinarbete. Vi bestämde i stället att köpa "nya" Strindbergslampor. Lika tidstypiska, inte så ostabila och väldigt jordade.

Av snöväder blev intet. Idag har det varit 9 grader och solsken. Detta ledde till aktiviteter i trädgården. Jag har räddat tulpanlökar. Flyttat från rabatter på framsidan till trädgården på baksidan. Pernner är utbytbara men gamla lökar är guldklimpar. På måndag ska vi nämligen träffa mannen som ska leda vår parkeringsplatsmakeover.