Nice IV och slut.

Två veckor efter hemkomst känns det som man aldrig varit på semester. Upplevelsen är förpackad och detaljerna försvinner, endast den samlade känslan finns kvar. Det är bra nog.

I Cannes blev fick jag tillfälle att studera turism på japanska. Medan vi litet skamset och tydligt signalerade att vårt fotograferande, av någon i sällskapet med snudan i Spindelmannens kropp, var ett skojigt upptåg, var japanerna helt hängivna uppgiften att dokumentera för framtiden. De har inte heller våra diskreta kompaktkameror utan helpotenta digitala systemmonster. För fotografering ställs japan vid motivet. Nästa japan samma motiv osv tills sällskapet är avbetat. Tänk att vara bussguide i Japan.

Ungdomarna skulle åka hem en dag tidigare än vi. Vid våra strövtåg hade vi hittat en intressant restaurang för vår avskedsmiddag. Den låg vid hamnen och fasaden var översållad med utmärkelser och rekommendationer, från Kristi födelse till dags dato. Den var inte stor så vi insåg att det var nödvändigt att beställa bord. I detta varseblev vi att det var något så speciellt som en helt vegetarisk gourmetkrog. Det gjorde saken ännu mer spännande. Hemma i Sverige är flertalet vegetarianer, om man ska vara ärlig, helt ointresserade av mat. Med den utgångspunkten kan vegetarianismen jämställas med en ätstörning.

Vi blev inte besvikna på vårt restaurangval. Vi åt en trerätters meny och maten var superb. Den var helt tillagad på sina egna villkor, utan sneglande på "vanlig" mat. Smakkombinationer och uppläggningar var helt suveräna. Man blir litet avundsjuk, hemma på Gästis är det inte möjligt att så konsekvent utveckla vegetarisk mat. Efterfrågan är mycket liten. Det är någon enstaka per kväll, och ibland ingen, som frågar efter vegetariskt. Ska man vara kritisk i något kan man tycka att restaurangens attityd var i kaxigaste laget. Ingen är så bra att man inte behöver vara gästvänlig och att inte ta emot kortbetalning är löjligt. När ni kommer till Nice ska ni absolut prova La Zucca Magica.

Äntligen barnledigt! Sista dagen strosade vi runt i staden. Vi tittade på den berömda blomstermarknaden

och köpte marmelad för en förmögenhet. Ångest - hur ska vi få igen resväskan?

Vi passade på att bada, det tar ju ett tag till nästa utomhusbad - hoppas jag. För kvällen hade vi planerat att äta på en restaurang, Alto, i kvarteret där vi bodde. Om nu La Zucca Magica var en aning uppnäst var Alto dest mysigare. Där var mycket välkamnande. Servitören tränade med förtjusning sin engelska. Bordsgrannarna blev mycket språksamma och stolta över sin restaurang när de blev varse att något så exotiskt som ett par svenskar letat sig dit. Maten var mycket god liksom vinet. När vi talade om att vi hade restaurang i Sverige blev vår vän servitören, möjligtvis tillika krögare, helt i gasen. Han sprang efter en bok som han lämnade till oss som en gåva. Best adresses in Nice. Stolt berättade han att Alto var en av de 20 bästa i Nice. Det säger en del om konkurrensen. Hemsida kommer snart altoresto.com.