Djurens vänner.

Häromdagen åkte vi till en favoritplats, Forsemölla. Vid själva möllan drack vi pärondricka och kanelbullar, från Fröken Östergren. Sedan fortsatte vi  utfärden och tog till höger mot Mandelmans. När man går in på deras ägor finns en skojig skylt med allvarligt budskap.

Det första är att hundar inte får bita fåren. Jag läste högt för Doris och tillhöll henne ordning och disciplin.

Det andra är att om man ser en tacka som ligger på rygg så har hon svallningar i våmmen. Res henne upp så stabiliserar sig vätskorna efter en stund. En pigg och glad tacka kilar iväg som tackor gör.

Om man ser en gästgivare ligga på rygg, vilar han middag och får absolut inte störas. Efter en kvart reser han sig självmant och skuttar iväg, som gästgivare gör.