Hammenhög lyser.

I går kväll bröt det loss, invigningen av Österlen lyser. Platsen var Hammenhög som blev årets ljusby 2011. 


Utmärkelsen förpliktigar och ett stort arbete har lagts ned av en grupp inom Byalaget. På torget samlades en ofattbar massa människor. Jag är ingen van räknare men nog var det över 1 000 människor där. Naturligtvis har jag aldrig sett så mycket folk i Hammenhög och det var en mäktig känsla. 


På torget värmdes vi upp av ett gäng flickor som dansade på Malmqvists trappa. Ylle-Jan, byalagets ordförande, kraxade efter bästa förmåga i en megafon, nästa år får han skaffa fast ljudanläggning!


Byn var upplyst av den enkla men geniala anordningen, marshaller i botten av en kulört plastshink. I och för sig var detta, tror jag, det första året man kunde tända och behålla lågan på fristående marshaller. Vädret är för årsstiden fantastiskt. 

Den fasta belysningen av träd är vacker. Det hade varit fint om gatljusen runt torget varit släckta. Jag hörde att kommunen tar 1 500 kr för att släcka dem. Min mening är att de hade en aning otur när de tänkte där! Byalaget företräder invånarna i byn, som i sin tur betalar en hel del i skatt till kommunen. Då känns det befängt och mer än gnidet att man ska ta ut avgift för släcka en stund. Kanske vi invånare har rätt till ersättning varje gång gatlyktorna slocknar?


Avslutningsvis, på torget, tändes en eld runt statyn. Musik i gränstakterna mellan tysk techno och Jean Michelle Jarre (light) lockade fram en vågrörelse i publiken.  Tyvärr tillåter vare sig min fotoutrustning eller skicklighet som fotograf att vidare dokumentera i bild.


Långsamt slingrade sig en mäktig lysmask från torget bort mot silon. Barnen hade utrustats med självlysande stavar och vuxna med facklor. Jag var litet yr och omtumlad av att ha lämnat min sjukbubbla. Efter en stund kom Anna och stack sin arm under min, medan Julius valt att sova i sin pinnavagn. 


Silon var mystiskt belyst och olika rymdföreteelser projicerades på den mäktiga betongväggen. Jag fick storstadskänsla, detta är ett arrangemang för Vattenfestivalen, Göteborgskalaset eller Malmöfestivalen. Men varför inte i en by på landet? Publiken finns definitivt.  Den enkla förklaringen är nog att oftas saknas de stora byggnadsytorna. Men Hammenhög har som bekant allt, annars ordnar vi det!


Så själva huvudattraktionen!  Claudine  dansar på fasaden, med ufon som projiceras. Oerhört suggestivt och fantasieggande och till detta specialskriven musik. Nycirkus, avancerad ljuskonst och nyskriven livemusik i Hammenhög på den gamla silon! Fantastiskt för barn och vuxna. Enligt min mening måste årets ljusby 2012 redan vara avgjord. Programmet fortsatte, i kyrkan, garaget, Valnöt och Kaprifol och på Hammenhögs gästis. Den krasslige gästgivaren satte däremot punkt efter silon och gick omtumlad hem.

Österlen lyser fortsätter idag lördag där ett 40-tal byar visar det bästa de kan med anknytning till ljus. Hela programmet hittar du på http://www.osterlenlyser.se/


Jag bilägger min text från programbladet/Byabladet i Hammenhög. Den har fått gillande från skollärare Nilsson, vilket jag uppskattar mycket. Skolläraren tillhör definitivt de byäldste, som ska aktas och respekteras (inom rimliga gränser).

Ett stort tack till gruppen som genom kreativitet, arbete, gott handlag och envishet tagit fram det fantastiska programmet och sett till att det genomfördes på ett excellent sättt.