Skydda mig från utveckling!

Egentligen är jag inte motståndare till utveckling. Vad som gör mig frustrerad är dessa utvecklingsbyråkrater som ska hjälpa oss och regionen till utveckling. Så skydda mig från utvecklare är kanske en bättre rubrik.

Först inventeras styrka och svagheter i en SWOT-analys. Inslagen av självklarhet är lika given som att påven har en konstig hatt.

Sedan arrangeras ett gigantiskt inspirationsseminarium, där menigheten med hängande haka får ta del av hur Götakanalbolaget, ett statligt bolag med en 50-miljonersbudget fått ett kulturarv att bli en turistisk framgång. Eller hur Göteborg med ännu större budget ska bli Europas eller världens (jag kommer inte ihåg vilket) eventhuvudstad. Så får vi veta hur Åre, med lokaliseringspengar och hotellinvesteringar i omfattning, som hade räckt till att köpa Österlen, förvandlas till en åretrunt destination.

Sedan startas "utifrånstyrda" projekt". Det ena flummigare än det andra. Utvecklingsbyråkraterna investerar prestige i dessa projekt och pengarna kanaliseras dit. De företag som tagit sig orådet för att tänka på egen hand, göre sig icke besvär. Projekten optimeras för att vara bidragsberättigade och en födkrok för projektarbetare. Det finns ett antal företeelser i utvecklingsprojektdjungeln som retar mig särskilt mycket:

1. De stora ska dra de små. Varför? På Österlen är vi i allmänhet mikroföretag, mindre än 5 anställda, det finns inga stora. Det är just det som är styrkan och möjligheten. I norra Sverige investeras massor i småskalig turism. På Österlen finns den. Den frejdige utvecklingsbyråkraten talar då om för oss att det behövs en konferensanläggning med några hundra rum och gärna en multiarena.

2. Målet är tillväxt. Så kan den säga som aldrig tagit en affärsrisk. Som inte behöver bekymra sig om att ha till löner den 25e. Som aldrig behöver fundera på att förändrade regelsystem kan leda till stora kostnader. Jag säger att vi, de små företagen har inte tillväxt som mål, vi har överlevnad. Om vi säkrar vår överlevnad genom tillväxt - ok.

3. Kvinnligt företagande. Det startas projekt och nätverk öppna endast för kvinnor. Vilken befängd tanke på Österlen. Här finns massor av odlare, B&B, kaféer och restauranger. Alla jag känner drivs av man och hustru, eller motsvarande, i ett hårt arbete långt utöver vad arbetstidslagen rekommenderar. Om de idoga projektkreatörerna som spottar fram nya projekt insåg hur utomordentligt fånigt det är att erbjuda projekt öppna endast för kvinnor. Dagligen funderar vi på hur vi ska utveckla vår verksamhet. Att vi inte kommit längre måste naturligtvis bero på att sonen och jag är män och endast hustrun kvinna. Nu är hon bjuden till informationsmöte för hur man ska förlänga säsongen med julmarkander och annat skojsigt. Ibland kan det vara nyttigt att testa jämställdhetsnivån genom att kasta om förutsättningarna. Hur politiskt korrekt vore det att bjuda in endast män?

Snälla samhället - vi behöver inte inspireras. Vi går på inspiration, den enda fria produktionsresurs vi har.
Snälla samhället - vi behöver inte hjälp med kreativiteten. Problemet är inte att hitta på, det är att genomföra.