Tredje statsmakten.

Dagstidning är en del av mitt liv. En frukost utan tidning ger mig samma darriga oro som när snuset är slut. För närvarande prenumererar vi på DN. En rikstidning med intresse för våra gäster, en koppling till ett tidigare liv och information om vad som händer i den stad där två av våra söner bor med sina familjer. Ibland när Svenskan har extraerbjudande brukar vi nappa på det. Mitt främsta skäl är att de har ett så bra korsord på fredagar.

Tidigare hade vi lokaltidningen Ystads Allehanda (Småborgerligt lokal). Jag tyckte att det kunde vara ett trevligt komplement för att ge litet av vad som sker i granskapet och vad folk talar om.

Efter att ha haft den något år tyckte jag att det var nog, främst på tre goda grunder:

1. Inget grävande och ifrågasättande av makthavarna och deras beslut. Som jag ser det är det en av lokaltidnings främsta uppgifter att med journalistisk kompetens följa politiker och tjänstemän i kommunerna. Allting är inte vad det synes vara!


2. En kulturredaktör som ägnar sig åt att beskriva sitt kosthåll och matvanor. Jag är måttligt intresserad vad han handlar i Ystad, eller i sin lilla stad, som han säger i sina trevna små kåserier. Jag bryr mig heller inte om hur han tillagar det. Lika litet intresserad är jag av de återkommande utflykterna till Madrid, och diverse syltor i staden och den prisutveckling som varit. Detta är inser jag en smaksak och det går alltid att hoppa över. Men för mig blev måttet rågat i samband med turbulensen runt utsiktstornet i Kiviks Art Center. "Riv möget!" Så kan jag möjligtvis säga som privatperson. Inte en kulturredaktör som har till jobb att beskriva, analysera och problematisera företeelser i konst- och kulturvärlden.


3. I samband med att vi genomfört den största renoveringen av Gästis på 100 år bjöd vi in till en pressvisning. Sk D med ett mycket större täckningsområde kom intresserat, beskådade, fotograferade och intervjuade. Ystadsallehanda med tre lokalredaktörer i Simrishamn 13 km bort orkade inte masa sig ut till Hammenhög. Gamle möbelhandlare Jeppsson, har enligt egen uppgift, rent personligen läxat upp dem för det vid två tillfällen. Tack för det Lennart.

Nu sitter jag med ett utskick från YA. För endast 49 kronor får jag prova på i två månader. Som de säger: "Det är ungefär som att betala för vart tionde ord". Det uppfattar jag som en juste prismodell, för det är vad jag uppskattar att jag läser. Man vill ta del av skvallret och allt har sitt pris, så jag slår till för två månader.