lördag 18 september 2010

Multifokus.

Det känns som om jag vuxit fast på Gästis. Jag har inte varit utanför byn sedan jag var i Sankt Olof häromdagen, men det var å andra sidan en ordentlig upplevelse. Jag har blivit varse att värdshuset, som jag talade om i förra inlägget, sålts till en amerikan för att användas som bostad.

Vi har fortfarande boende gäster de flesta dagarna, men fullt i helgerna. Man börjar komma ikapp det faktum att högsäsongen är slut. Nu börjar kampen!

Efter frukost och städning idag var jag ute och skördade björnbär, från ett vildsnår i vår otuktade privatträdgård. Doris fick smaka ett björnbär och insåg att hon missat något. Hon satte igång och beta från busken, tills hon stack sig på nosen. Då övergick hon till att med ett pockande gläfs kräva att jag försåg henne. Ett skålen ett till Doris osv. Det var i senaste laget, men jag fick ihop en liter (dvs två med hänsyn till Doris andel). Hon kan behöva litet uppmuntran för hon har varit i Kristianstad och blivit trimmad till Riessenschnauzer i huvudet. Det är också fina hundar!

Vi har sorg efter vår kära jukebox. Saligen insomnad - utdömd av Spiros, vårt sista hopp. Körd till tippen. Jag undrar vad den går som. Tänk om de gör det kränkande misstaget att sortera den som elektronikskrot. Jag försäkrar att den innehåller inte en elektronisk komponent i henne.

Jag ska aldrig glömma känslan när vi, nya på Gästis, fick igång maskinen som stod tyst med ett anslag: UR FUNKTION! Den lycka och framtidstro som kom till tonerna av, "Lyckliga gatan", "Knocking on Heavens door" och  "Du kom för sent".

Ami på Sjöbacka nästan grät i telefon när hon hörde det. Hon bokade bord, så jag tyckte det var bäst att informera på förhand. Hon krävde att vi omedelbart satte en bössa i baren för bidrag - en stödfond för nyanskaffning av jukebox. Ingen jukebox på Gästis är kulturmörker ett slag mot landsbygden. Jag undrar om Leader har en jourtelefon och ett förenklat förfarande i katastroflägen. Skivorna är i alla fall under kontroll och kommer inte att säljas till Hårfrisörskans make (handlare i gammal vinyl).

Nåja man får ju inte låta sig förlamas. Imorgon kör vi igång söndagsbrunch, med nykokt björnbärsmarmelad. Den berömda lammkorven kommer att få en hedersplats. Youghurt från Vilhelmsdals gårdsmejeri. När jag går igenom vad vi bullar upp ser jag med glädje, och faktiskt litet förvåning, att allt är närodlat, nästan grannodlat. Naturligtvis finns självklara undantag som te och kaffe. Men det är krav, ekologisk och rättvisemärkt - dessutom är det väldigt gott. Vår idé att med vårt läge mitt på Österlen knyter vi ihop Ystad, Tomelilla, Simrishamn, och allt däremellan. Vi ger ett tillfälle för hela Österlen att träffas på en lat söndag och äta länge.

Vi har haft planeringsmöte. Det är bra att ha det även om man jobbar tillsammans dagligen. Risken är annars att man tror att man har sagt det man har tänkt.

Under novemberhelgerna kommer vi att ha klassisk, fundamentalistisk gåsmiddag. Svartsoppa med krås, (hummersoppa för den försiktige), ungstekt gås med klassiska tillbehör och skånsk äppelkaka (en bas av riven rostad kavring). Bokningarna är faktiskt redan i full gång. Många vill ju också bo över, bra idé - öppnar för en god bourgogne och förkortar vägen till sängen. Våra grannar har många rum när våra är belagda.

I december julbord. Jag vet ännu inte vid hur många tillfällen, men en del är redan bokat. Allt är hemlagat!

Vi har i år liksom tidigare julpensionat. Gästerna kommer lille julafton och stannar till annandagen. Tre mål  om dagen, god mat i julens tecken. I övrigt står inte vi för julaktiviteter. Naturligtvis har vi en julgran men annars är det en väldigt nedtonad jul. Tidigare år har det varit väldigt trevligt. Branschtidningen Restauratören har i senaste numret en reportage från julfirandet på Hammenhögs Gästis förra året. På julafton sätter vi upp ett julbord som också är möjligt att boka även för icke boende gäster.

Året avslutas med vår traditionella Jukeboxbal. En riktig nyårssupé och sedan dans till jukeboxen. Hm - redan förra året var vår jukebox krasslig. Då hade vi plockat ut skivorna  och körde disco och det blev väldigt bra. Kocken fick gno, jag lovar. Gick från disken till disco och vände skivor.

Garanterat alla var uppe och dansade!

2 kommentarer:

  1. "Det känns som om jag vuxit fast på Gästis" Det är väl klart att du har. Kolla, hallå, för att tala stockholmska. Dina "Utflykter" är ju bara lysande. Sörjer över jukeboxen, kanske mest i kväll lyssnande till http://www.youtube.com/watch?v=08083BNaYcA&feature=related. Vi börjar bli gamla nu. Eller det är kanske bara jag. Ingen jukebox. Och jag som tänkte skänka alla mina singlar från 60-talet. Gör nåt Staffan. Vi tänkte fira jul hos dig! Men utan Jukebox, Jag vet inte...

    SvaraRadera
  2. Jag säger bara: Såå trevligt ni verka det i Hammenhög!Att ni dessutom har julbord för alla, även icke boende, på självaste julafton är unikt och något för mig att marknadsföra! Promise! Lycka till med utvecklingen i jukeboxfrågan...Brossan har en senare modell, inte alls lika charmig som din verkar vara, men musiken till balen löser du ju ändå har jag förstått. Glöm inte att det finns något som heter Spotify också!

    SvaraRadera