onsdag 14 april 2010

Solen lyser på en fattig krögare.

Igår morse sken solen över en nybliven mångmiljonär. Solen var äkta och gudomligt välkommen, äntligen börjar man känna värme, även om vindarna från havet fortfarande är iskalla.

Den nyvunna rikedomen kändes mindre bestående. Det har varit en antidebatt runt fusionen mellan Sparbanken Syd, Sparbanken Gripen och Sparbanken Finn. Även om huvudmännen är tveksamma och ännu inte fattat beslut så har man faktiskt i dagarna gemensamt satt ett nytt IT-system i drift. Det känns bra för mig som kund att man frigör sig från beroende av spekulationsbanken Swedbank. Extra nöjd blev jag när jag tittade på mina konton och såg att en fond värd ca 30 000 kr, som i ett trollslag stigit till ca 3,8 millioner. Man tackar!

Jag insåg i realtid att värdeökningen inte var ett resultat av extremt smart kapitalplacering, utan extremt klantig programmering. Ett fel av det slaget kan knappast ha "gynnat" bara mig, varför jag tyckte att det var en god idé att omedelbart informera banken.

Banken vill styra inkommande ärenden via telefonbanken. Efter det att jag uppmanats trycka olika siffror beroende på vilket mitt ärende var hamnade jag i en återvändsgränd. En kod efterfrågas. Jag blev av med denna för länge sedan när koden utökades från fyra siffror till fem. Att få en ny förbindelse med telefonbanken kräver ett personligt besök. Jag har inte prioriterat detta eftersom jag haft personlig bankkontakt. Nu är direktnumren till befattningshavare bortplockade från hemsidan. Denna vägen gick det alltså inte att bli av med mina 3,8 millioner.

I samband med systembytet hade ett telefonnummer lagts ut för frågor om hur Internetbanken fungerar. Jag antog att de också tog hand om frågor om hur Internetbanken inte fungerar och slog en signal. Mestadels var det upptaget, och det kan man förstå. Vid tre tillfällen lyckades jag ta mig fram till telefonkön och efter långdraget väntande, med ständig information om att det var många som ringer, kom jag fram till en människa av kött och blod. Vid tre tillfällen blev jag vidarekopplad, bortkopplad, nedkopplad men knappast avkopplad. Mina 3,8 millioner var inte så lätt att bli av med.

Nu finns det i Internetbanken en meddelandemöjlighet via e-post. Den utnyttjade jag. Efter en tid kom ett mail som talade om att man hade problem med meddelandefunktionen i det nya systemet och man inte lyckas hålla de utlovade tiderna för att besvara  meddelande. Trevligt och begripligt! Men mina 3,8 millioner hade jag inte blivit av med.

Kanske kunde jag ta ut dem och lägga dem i en bärkasse och gå ner och lämna dem på bankkontoret. Bankkontoret i Hammenhög är nedlagt, och inte värdigar vi hammenhögsbor oss att åka till Borrby.

Nu ser jag att på hemsidan har ändå överstebankdirektören själv sin e-post utsatt. Jag skickar ett meddelande till honom att vi har ett gemensamt problem. Efter dagens möten ringer han omedelbart och vi har ett trevligt samtal. Visserligen kostar samtalet mig 3,8 millioner, men det kan det vara värt att få kontakt med min bank.

2 kommentarer:

  1. Det var väl synd...Du hade nästan kunnat sluta arbeta och leva på de pengarna.

    SvaraRadera
  2. Ja man får väl glädja sig även åt de små solglimtarna.

    SvaraRadera