Marknadsföring

När allt rullar på är det lätt att glömma en tid då folk inte står i kö. Äntligen har jag fått litet tid (ork) att städa på webben. Några nya bilder. Framför allt har jag lagt in en kopia på den storstilade reportage på sex sidor i Sydsvenskan. Lisa Förare Winbladh skrev om vår "moderna mat", inte bara om äggakaka och ungråka. Det är Jonas och Eva i köket värda.

Under Malmöfestivalen kommer Jonas att  laga mat på scenen på Gustav Adolfs Torg den 24 augusti mellan 14.30 och 15. Jag antar att det blir den berömda lammkorven.

När jag sitter och administrerar vill jag inte undanhålla er en historia om att göra "affärer" med stora koncerner.

I början av juli var personer här och hade en liten konferens. Två av dem var studiekamrater till mig i Lund. De berättade var de jobbade, tungan slant en aning på mig, och jag frågade om inte det var ett skitföretag. Jag ångrar det något bryska ordvalet. Men jag undrar ändå om jag inte var inne på rätt spår.

När de checkade ut undrade de om vi kunde fakturera. Naturligtvis - inga problem. Beloppet var rimlig fem och ett halvt tusen och sommarlikviditeten är god. Några dagar efter sänd faktura dyker det upp en lunta från koncernen. Någon räknenisse har känt sig manad att skicka tre sidor information om betalningsrutiner och betalningsvillkor för koncernen, dessutom en kopia på fakturan. Kontentan är att de förbehåller sig rätten att vänta 60 dagar med att betala fakturan. Nu öppnar de dörren för att om man inte anser att detta avtalats vid köptillfället kan man kontakta beställaren. Det fanns en tid när konsulter införde "cash management" i företagen. Betala så sent som möjligt och tjäna ränta. I fasta affärsrelationer kan detta ha en ekonomisk betydelse och naturligtvis en förhandlingsfråga. I ett läge när räntan är försumbar, på ett skitbelopp, ett tillfällighetsköp av ett litet familjeföretag i en bransch, hotell och restaurang, där kontantprincipen gäller tycker jag att en koncern som är så fyrkantigt skämmer ut sig. ..men vi klarar oss nog ändå.