Nose to tail

Den brittiske stjärnkocken  Fergus Hendersson har fått ära och berömmelse för sitt koncept "Nose to tail". Att använda hela djuret är en bra och spännande tanke. Kanske är det en lösning för sådana krogar som vi. Det är svårt att handla från gårdsslakterier och jägare, de har svårt att leverera en enda styckdetalj, vilket vi normalt efterfrågar.

Hammenhögs gästis är ju berömt för att servera ungråka. Både inbitna råkätare och nybörjare tycker att det är en delikat upplevelse. Vi ser en ökad efterfrågan år från år. Vi vill därför lansera vårt koncept "Bill to tail". Nåja, ett skämt som kräver sin förklaring.

Häromdagen blev jag uppringd av en kollega som har ett B&B i en grannby. Han undrade om vi kunde fjädrar från råka, eftersom vi tillagar sådana. Mer specifikt var det vingpennor han var intresserad av. - Det är klart, sa jag, men inte nu, eftersom råkan är fredad. Viss skyddsjakt beviljas av länsstyrelsen, men jaktsäsongen är slut 10 juni.
- Det gör inget, menade han, det skulle behövas 100-150 st. - Det går att ordna, sa jag, men vad ska de vara till?

Det visade sig att de hade haft en konsert för cembalo. Någonstans i denna cembalo stoppar man in råkfjädrar som ger den bästa klangen, och musikanten blev eld och lågor över den rikliga tillgången på råka.

Jag kan sluta mig till att det inte är med fjädrarna råkorna låter om våren. Deras skränande är ungefär så långt från musikaliskt välljud man kan komma.

Ja - sådant kan man råka ut för när man är i råkbranschen. Det är klart att jag ska fixa råkfjädrar.