Jag håller emot så länge jag kan.

Vi skulle ta en kortare tur till Stockholm, för att fira Tages ettårsdag. Vinterdäck (utan dubbar) var inhandlade och monterade. Tack någon för Peugot i Hammenhög. Jag hatar bilköer, i synnerhet köer för att få något åtgärdat på den bil som bara ska rulla och gå. Sture Nilssons Bil är bilreperationernas svar på hemsjukvården.
Så kommer det! SMHI planerar snökaos och utfärdar klass 2-varning. Jag hade lagt upp det med Elsie Johanssons "Näckrosträdet" på cd.

Här blir inget kasande på nederbörden för vår del, men samtidigt vill vi ju upp till lille Tage. Över till SJs webb. Faktiskt gick det att hitta ett par biljetter som passade. Prissättningen på tågresor har jag aldrig förstått, och lär väl aldrig komma till insikt i. Om man är ute i otroligt god tid så premieras det tydligen med billiga biljetter, det lär vi aldrig vara med om. Tydligen har SJ också bestämt sig för att också belöna bohemer och slarvputtar, som beställer i sista minuten, med en kraftig prisnedsättning. Den nådens sol kom att lysa över oss.

Nu återstod endast bagageeländet att lösa. Vi hade inköpt en skaplig samling barnmöbler på IKEA. Förutom den den rent fysiska ansträngningen att släpa ett antal kartonger var det en social utmaning att tränga sig fram med ett gäng kartonger på tåg, trottoarer, tunnelbana och buss. "Jävla lantisar, tror de inte att det finns IKEA i Stockholm!"

Väl på plats, är tåget ett kultiverat sätt att resa, även om deras Wi-Fi inte fungerar. Åtminstone så länge man undviker buffévagnen. Jag överväger att nästa gång låta bli att ta av plasten runt mackan, så blir det åtminsone litet tuggmotstånd. Hur som helst en bit in i Småland kom snön. Skönt då slipper jag stämma SMHI!

Nu gäller det att hålla emot och leta "intevintertecken". Jag skulle kanske skörda citronerna. Dessutom ger det en behaglig påminnelse om Italien.

Nu är det i och för sig snabbt gjort, jag har bara två i år.

Nej - jag går ut och luktar på några kvardröjande rosor. Det tar ju ett slag innan det kommer nya.

Det är i och för sig lika bra att erkänna att det är höst.  Den präktiga hästkastanjen på trädgårdssidan har fällt alla sina löv. Det är ett imponerande grenverk som vanligen döljs av det ännu mer imponerande bladverket. Först på våren och sist på hösten.

Det betyder att det ligger ett par dagsverken på gräsmattan. Man bör nog räfsa upp dem för att undvika snömögel, som är skadligt, men  sällan dödligt, för gräsmattan. Det kan å andra sidan också sägas om krattning - skadligt men sällan dödligt för gubbryggar.

Nu är det inte så att jag generellt hatar höst och vinter. Det är mörker, snö, kyla och storm jag inte tycker om. Kunde de ta fram ett alternativ utan de inslagen skulle jag omedelbart bli en stor vintervän.

Annars är jag förberedd på det värsta. Pelletsförrådet är fyllt och matarskruven som körde sönder förra skräckvintern är utbytt. Så come on!