Julaftonsblogg

Så fick vi en vit jul på Österlen. Glad för det är Doris, gästgivarehunden, nya dofter och med förtjusning sticker hon ner hela huvudet i snön. Vi har haft litet personligt julfirande i förskott, under helgen har vi gästgivaregården full av gäster, genom att gå på Vallby konsertförenings julkonsert i Vallby kyrka. Den blandning som erbjuds är njutbar och lättillgänglig. De gamla obligatorierna varvas med för mig okända stycken. Andreas Hanson ger trevliga, pedagogiska introduktioner till den musik som framförs. Även om församlingen sjöng en del kom den ärligt talat inte upp till den nivå som som kören och sångsolisterna levererade. Som förhärdad och övertygad ateist ser jag inte värdet i, att för egen del, lära mig de psalmer som ingår i den kristna kulten.

Vår egen kyrka, här i Hammenhög, är i vanliga fall litet småful. När den är fasadbelyst är den däremot riktigt fin. I vinterskrud är den riktigt vacker.

En granne chockerar mig och alla andra genom att exponera en knallrosa julgran i sin trädgård. Häftigt - men så gör man väl inte i Hammenhög? Eller?

Igår kväll kom våra julboende gäster. Dessbättre var väglaget inget problem. De fick en trerätters middag och kontakter mellan gästerna började knytas. Vi har inget särskilt program förutom maten. Det är inte vår uppgift att bygga jultraditioner tycker vi. Var och en har ju sina vanor - kanske kommer man till oss för att bryta dessa mönster.

Mitt på dagen sätter vi upp ett traditionellt julbord och har en del andra gäster förutom de boende.

På annandagen firar vi litet traditionell jul tillsammans med de delar av familjen som finns i Hammenhög. Dagen därpå reser jag och gästgivarinnan till Stockholm för att träffa våra storstadsförlorade söner och deras familjer - och naturligtvis barnbarnen Morris och nykomlingen Tage.

Närodlad tomte plåtad av Martina när hon var här och hjälpte till med julbordet.