Den korta period i juli, när personal är på plats men ännu inte alla turister, kan ett krögarpar finna litet ledighet. En söndagseftermiddag, i värmebölja, är som gjord för lunch på restaurang följt av bad. Vi försöker uppsöka platser som vi inte hunnit med, den finns tusentals. Det känns bra att kunna ge våra gäster tips om utflyktsmål. Valet föll på Tjörnedala. En gammal skånegård som donerats till en stiftelse. Delar hyrs ut till ÖSKG (östra Skånes konstnärsgille) som skapat en konsthall. En annan del hyrs ut som restaurang.Nu var kroppen mer än själen i behov av näring. Vi styrde kosan mot restaurangen. En rustik, genuin miljö!
Utomhusborden var inte att tänka på - de fyra parasollborden var lika upptagna som solstolarna på en charterresa. Jag hade inget emot det, jag har aldrig sett storheten i att äta utomhus.
Vi bjöds ett smörgåsbord, betecknat som brunch. Väldigt gott och prisvärt.
Vi blev sittande mycket längre än vi avsett. Men man är väl en fri människa?
Vi tog en promenad ner mot havet. Betade hagar med nyponroser, som precis nu vräker ut sin prakt. Peace och Qeen Elisabeth och andra förädlade bastarder måste få komplex.
Stranden var vackert klippig men inget för bad.
Idag har jag korsat Skåne för att stödköpa råkor. Jag fick tag i 100. En del reserveras till en bröllopsmiddag. Vi förvånas varje år att efterfrågan ständigt ökar. Visst är det en läcker "kulturrätt". Det mörka fintrådiga köttet, från vegetariskt uppfödda ungråkor. En klassisk gräddsås, rönnbärsgelé, sockerbrynt potatis och sist men inte minst, den läckra pressgurkan. Människans revansch på dessa naturens skränfockar! Den som vill uppleva denna unika rätt bör skynda sig. När råkorna är slut så är säsongen slut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar