Gastis Confidential.

Min Carina varför har du övergivit mig , för att travestera Jesus. Medan Carina, som jag litar mer på än mig själv, bor i husvagn på Kiviks marknad. Äter Hönökaka med mjukost och dricker starköl i dåligt sällskap! Köper lyckobrev och sockervadd! Får jag stiga upp strax efter det att folk har gått och lagt sig. Laga frukost och försöka producera genomsnittsägget till 16 mogonsura gäster. Svettigt bädda och städa 8 rum innan cirkusen börjar om kl 15! Det ska fan vara hotelldirektör! Hade jag inte varit med i Svenskt Näringsliv skulle jag gått med i facket.

Endast hettan och torkan håller trädgården något i schack. I samband med att vi förra året gjorde förändringar på framsidan, bytte "betongrabatterna" mot kullersten, fick vi rådet att vara rädd om lökväxterna medan perenner alltid kunde ersättas.

Vi hittade ett gäng lökar som fört en tynande tillvaro. Vi hade inte ens lagt märke till om de blommat. Nu har vi ett bestånd av praktfulla liljor, som doftar som om de ska på dans.

I det långsiktiga arbetet med att bygga varumärke har jag gjort en offensiv. Stina, den kompetenta bildkonstnären i Ystad (av någon anledning inte medlem i ÖSKG) apterade en praktfull tatuering på min högra axel. För att uttrycka sig diplomatiskt, så har jag fått ta en del skit för det.

Stina har också en mycket välbesökt blogg, med ett något fräckare tilltal än mitt nyanserade, välbalanserade upplägg.

Åter till motivet! Det är en klassisk bild. De tuffa grabbarna, som jag som tanig läroverksgosse tog omvägar runt, hade sådana. Nu är deras luddiga i konturen och blekta medan min är knivskarp. Kombinationen med ett över trehundraårigt gästis tycker jag själv är välfunnen. Tradition och förnyelse!

Det är ju också på det viset att 80% av året bär man långärmsskjorta och 19,98% kortärmsskjorta. Fri exponering blir det i princip endast vid bad. Läkarbesök, selektivt, och det råder ju sekretess inom sjukvården (till skillnad från Turistbyrån men där behöver, man inte ta av sig skjortan). Jag vet inte om man måste ta av sig på överkroppen om man går på Indisk Änglahealing, men den tiden den sorgen. Vad jag vill komma till att är min praktfulla tatuering är i princip dold för världen. I smyg kan jag njuta av den själv och så småningom visa den för barnbarnen i en fantasifull kontext. Eller kanske är det fult att ljuga för barn - men då skulle det ju inte finnas sagor!