I går kväll var det årsmöte i den aktiva föreningen kulturum i Hammenhög. Det är fantastiskt hur denna lilla förening i tändsticksarskformat kan åstadkomma så många fina/unika arrangemang, i en liten by, mitt ute på landet. Som ett möte mellan kontraster kan vi se hur föreningens kassör som sitter och samlar in medlemsavgiften i sitt kassaskrin, medan protokollet justeras i realtid.
Efter årsmötet är medlemsavgiften 150:-. Kraven på medlemmarna är minimalt, även om jag har den ansvarsfyllda posten som revisor. Utan de entusiaster som brinner för ett brett kulturutbud i Hammenhög, vore föreningen inget. Det betyder inte att man gillar allt, smaken är som baken. Personligen ställer jag mig, om inte avvisande, i vart fall undrande till ljudperformance. Å andra sidan har jag sett två underbara fotoutställningar, två teaterföreställningar och en oförglömlig konsert.
Jag tycker att var och en ska överväga att bli "stödmedlem" till kulturum. Jämfört med etablisemangets ofta pompösa ansatser är detta rena "gerillakulturen", och som sagt det är inget krav att göra något eller att gilla allt.
När jag ändå puffar för "gerillakultur" måste jag nämna den andra föreningen jag är med i, Vallby konsertförening. Min aktivitetsnivå är om möjligt lägre än i kulturum. Jag brukar gå på julkonsert. Men som en gest och ett erkännde tycker jag att alla vi som tycker om att entusiaster gör saker som inte går att göra.
Det är inte denna typ av verksamheter som stöds av Leader, och tur är väl det.
:-)Tack för det praktiska, ekonomiska och moraliska stödet!
SvaraRaderaJag drog också en lättnadens suck när jag idag återvände till vår lilla håla efter en dagstur i Köpenhamn. Det är en sån behändig skala på allt och det finns utrymme för kreativitet. I storstaden är i alla fall mitt medvetande fullt upptaget med att sortera intryck och tygla ha-begäret. Dessutom går det numera även åt en del energi till att hålla igen alla hälsningsfraser jag är på vippen att haspla ur mig i tid och otid till främmande människor.