Vår nya årstid.

När vår renovering nu lyckligen är slutförd, infinner sig en viss tomhet och initiativlöshet. Det är lätt att förstå att byggprojekten tar mycket energi, som stjäl uppmärksamhet fån huvuduppgiften, att driva gästis. Vår nöjdhet med den nya miljön är stor, men för våra besökare är den bara en självklarhet.

För att inte risa ihop måste vi intensivt se framåt. Vi har alltid haft planeringar veckovis. Dessa är viktiga att höja blicken, se till att vi inte tappar viktiga frågor och att helt enkelt peppa oss, inspirera varandra. Det kanske verkar onödigt att ha den sortens möten när man går och nöter ihop, i stort sett, alla vaken tid. Nu hade vi vår planering som varit inställd under ombyggnadstiden och vi märkte hur vi saknat den. Vi har så mycket som vi vill göra! Vi bestämde två saker, vi ska inte bygga om på länge och vi ska utveckla vårt miljöarbete.

Vi hade behov av att komma ut i världen. Däför åkte vi till Ystad. Först åt vi en underbar lunch, torsk, hos Danne och Gina på Brasseri Östergatan. Vi gratulerade dem till det fina omdöme de, så välförtjänt, fått i Whiteguide. Det finns liksom ingen konkurrens om vilket som är den bästa restaurangen i Ystad.

Så uträttade vi en mängd småinköp. Behoven visar sig vid renovering och det som inte fixas omedelbart, tenderar att permanentas, som en fungerande halvmesyr.

När vi väl var hemma och rannsakade oss huruvid vi var offer för konsumismen ringde Anna, den kära, som kommer med friska idéer. Hon ville ha sällskap till stranden. Vi la bekvämligheten åt sidan och hela flocken valde att följa med.

Det var fortfarande höga snövallar mellan havet och stranden, till stor glädje och förnöjelse för såväl Julius som Doris.

Doris för dagen iförd en smakfull cape med rutig krage, från hundshopen i Simrishamn. Det kan förefalla litet glyttigt, men hennes cortisonberoende har gått ut över den täta pälsen. Därför får hon litet värmande moderiktiga accessoarer. Märkligt nog har inga invändningar mot utstyrseln.

Även vi andra var ordentligt påpälsade i den, för oss så ovanliga, femte årstiden vårvinter. Kalla nätter och soliga varma dagar med dagsmeja.

En intressant upplevelse - men nu vill vi ha vår! Vårvinter är för norrlänningar, med scooteroverall, pimpelspö och pälsmössa! Var sak på sin plats.

Däremot kan det konstateras att gässen sköter sig på det sätt Nisse i Vallby sagt, i en kommentar till mitt tidigare inlägg om gåsanarkin. Han bör veta eftersom han är en tungt meriterad fågelskådare. Enligt egen uppgift har han "kryssat" 358 fåglar. Jag misstänker att han däri räknat in gödkyckling, nymfparakit och undelat.

Men jag har nu själv verifierat att gässen i skymning flyger för att slagga i havet, allt för att undvika att bli uppätna av rävar och annat otyg. Källa: Nisse i Vallby.